KING ETERNAL

Jag kan uppenbarligen inte hålla igång den här bloggen. I try and i try. Hursom det är typ tio månader sen jag skrev och under den tiden har jag och Weal hunnit bli med barn och efter lång väntan äntligen fått pussa och krama vår fina Saga. Den 14/7 valde hon att komma ut, två dagar innan beräknad förossning. Men eftersom jag var sjukligt trött på att vanka hit och dit med mina massa extra kilon blev jag ganska tacksam.  Livet med en ny liten människa är helt otroligt. Jag funderade mycket på hur det skulle bli när jag var pregno och ärligt talat målade jag upp en ganska neggig bild av föräldraskapet och så vidare. Var övertygad om att vi skulle få en liten kolikbebbe och att jag skulle få förlossningsdeppression. Var nog egentligen skitskraj att jag inte skulle klara allt. Men förutom de första två veckorna med Saga (jag var helt övertygad att om jag inte tittade på henne när hon sov skulle hon sluta andas, så det resulterade i två veckor utan sömn. Överhuvudtaget.) så har allt gått så sjukt bra. Hon är världens finaste bebis och jag drunknar i kärlek. Weal är en riktig pappasucker och jag är så jävla glad att han är här. Det finns ingen jag skulle ha gjort en så galen grej som att skaffa barn med än just Weal.